Saker jag gillar

• Harry Potter
• Brittiska manliga skådespelare 
• Maggie Smith
• Helena Bonham Carter
• Filmer
• Filmerna: Känn igen sorg, Ted, Enchanted och Pitch Perfect
• Mina internet vänner
• Att mysa
• Att vara lagom varm
• Youtube
• John och Hank Green
• Böcker
• Att googla gamla författare
• Att skriva
• Att skriva och få beröm för det
• Min bok som jag skriver
• Roliga uppgifter i skolan
• Vänlighet
• Uppsala och Växjö
• Min hemstad
• Växjö musikhus
• Vänner
• Musik
• Musikaler
• Musiken till Matilda the Musical 
• Den tecknade serien Bee and Puppycat
• Den tecknade serien Adventure Time
• Doctor Who
• Do we do
  Do Do
• Ugly Betty
• Glee
• Darren Criss
• Fina saker
• Söta saker
• Att spela quidditch
• Att umgås med andra som gillar Harry Potter för det är som att hitta jämlikar
• Hufflepuff eftersom det är mitt elevhem
• Grävlingar
• Grumpy cat
• Hundar
• Teater
• Te
• Nudlar
• Billy's pan pizza
• Rosa
• Att ha snygga kläder som jag tycker om
• Att blogga
• Fandoms
• Cosplays
• Vloggar
• Rätt coolhet
• respekt

Designen

Nu har jag ändrat bakgrunden igen. Försökte göra den så den passar alla årstider. Det brukar ju vara det enda som kommer upp här. Men egentligen så gillar jag att blogga. Det är bara svårt när man inte vill skriva bara vad man gjort idag och dagens outfit. Återkommer.

Att växa upp.

Jag har börjat vara tvungen att inse att jag kommer vara femton om fem månader. Och att jag kommer vara stor nog att ta motorcykel körkort. Inte för att jag vill det men jag kan. Jag får. Och jag kan se alla filmer, jag brukar inte vilja se filmer med femton-års gräns men jag får. Jag ska dessutom börja åttan och det känns inte helt okej. Liksom att börja sjuan var coolt. Att få ett sött litet fadderbarn. Men att gå i åttan och vara nära att börja nian och så ska man bestämma vad man vill göra med livet. Sluta i gymnasiet och plötsligt heter det arbetslös och inte studerande, typ. Jag har ett helt företag planerat men det är komplicerat och känns inte särskilt realistiskt. Eller alltså det är en dramastudio inte en månrakets fabrik men ändå, det är mycket arbete. Och så måste jag ju gå en kurs i företags ekonomi och starta ett företag. Och komma in på drama utbildningar vilket jag inte riktigt vet om jag skulle kunna göra men dramapedagog känns just nu lite som något slags call in life för mig just nu. Nu ska jag i alla fall få börja göra lite actual serious acting äntligen och inte bara pjäser man skrev i ettan och Maja Gräddnos. (Känner att detta är saker jag sagt lite för många gånger nu.). Men jag börjar faktiskt känna mig lite mogen. Jag ser en kvinna och ingen liten flicka i spegeln.
Jag har typ växt klart. Men det är väldigt läskigt. Jag vill inte. Var är min ärta så jag aldrig ska behöva bliva stur. Jag har i alla fall växt ifrån blogg namnet. Ska nog göra så det matchar min fotoblogg. De blir ju båda lika sällan uppdaterade....). Jag känner mig dock fortfarande lika awkward. Men nu kan jag ju skriva saker utan att det blir jätte dåligt i alla fall. Vuxna människor har sagt att jag skriver bra.
Och sånt går mig sjukt glad.
Och dessutom så måste jag ju inse att jag håller på att bli stor. Det händer ju faktiskt.

En underbar kväll i vårsolen.

Himlen är klar och ljusblå.
Solen värmer fortfarande lite i den svala vårkvällen. Det börjar bli kallt när man tar av sig koftan.
Vännerna är undebart fina, chipsen är många och kakorna är två var.
Sommaren börjar komma. Från två till sexton grader. Det är skönt.
Kyrkans ungdomsgrupp går ut på uppdragsjakt som aldrig blir av men vi har kul ändå.
Det är fint att vara så där lite lagom social ibland.
En underbar kväll i vårsolen.

Små barn

Nu har jag verkligen blivit stor, eller i alla fall kunnat börja känna mig som det. Fullängd, tonåring, högstadiet.
Brukade ju vara minst på precis alla ställen men nu börjar de stora försvinna eller föröka sig så jag blir stor.
Och jag tyckte femmor var stora. Livet börjar nu, så kan man väl säga?
Och sånt ger en nya perspektiv. Som till exempel på små barn.
Man börjar tycka att de är irriterande, lyssnar inte, verkar tillräckligt intresserad så de lyckligt ovetande tror att man är lika entusiastisk som de fast man inte alls bryr sig. Men ibland kan de faktiskt ha något att säga. Det tänker man inte på när de berättat om alla program de såg på bolibompa igår kväll.
Man orkar inte lyssna mer, stänger av.
Jag har också insett hur mycket barn-glädje kan ge än. Man blir bara glad direkt av ett barn som ler.
Och ett baby-skratt er rena drogen. Men vill se det igen, igen, igen.
Det är fint, barn som orkar springa tre varv runt huset men aldrig kratta. De är fina.

Valborg

Under valborg kom det upp många tankar, alla får bli ett eget inlägg men om någon undrar hur min valborg var så kan jag säga att den var trevlig. Jag och pappa kom dit redan fyra, och så kom en i församlingen med sin lilla dotter efter ett tag. Jag och dottern krattade men jag gjorde mest eftersom hon var trött och är blott åtta år. Sedan kom det folk, vi var inte så många därute på väsby men det blev mysigt i alla fall.
Det var väldigt regnigt så vissa funderade på att inte gå upp till elden efter grillning och musik-quiz men alla följde med till slut, regnet hade slutat. Först bara stod vi där och sedan kickade någon igång lite sång. Sedan fick jag läsa upp talet som jag skrivit tillsammans med en vän. Läste för fort som vanligt men folk sa att det var bra. Sedan sjöng vi lite mer, tittade på elden och  åkte hem sen. Mycket manga blev läst under eftermiddagen också. (Le kommer tillbaka med ett inlägg som faktiskt är något.)